Slaktaren Mannerheim

Idag trycker Sydsvenskan, lite senkommet, en notis där jag har synpunkter på en recension. Jag brukar sällan lägga mig i recensioner, särskilt om jag inte läst boken det gäller, men det här var så anmärkningsvärt att det banne mig ändå måste sägas.
Sydis har inte lagt den på nätet (ännu), så jag lägger ut den är också i en något längre version.



Kan man skriva om Stalin utan att prata om Gulag? Om Franco utan att ta upp de tiotusentals republikaner som avrättades utan rättegång, de hundratusentals som drevs i exil eller sattes i koncentrationsläger?

Antagligen inte.

Men när Sydsvenskans Merete Mazzarella recenserar Jörn Donners bok om Gustaf Mannerheim (30 november), ja då är det enda som finns att säga om den vita terror som Mannerheims styrkor bedrev att han "samlade ihop den vita armé som nedkämpade det röda upproret".

I själva verket blev detta "nedkämpande" snart en slakt, en klasshämnd, på de röda. 10 000 krigsfångar avrättades efter summariska rättegångar eller sköts "under flyktförsök", som omskrivningen för att inte ha någon rättegång alls hette. Ännu fler tynade bort i fångläger, vars syfte verkar ha varit att låta som många som möjligt gå under.
De hade, med Mannerheims egna ord, gjort sig "skyldiga till högförräderi och uppror, straffet för detta är döden”.
Detta sker inte i främst stridens hetta och kaos, utan framförallt EFTER att kriget redan är vunnet, mot redan besegrade fiender.
Idag hade vi, får man hoppas, haft en cell i Haag redo för den gode marskalken.

Jag vet inte i vad mån Donners bok behandlar krigsförbrytelserna eller hur det görs. Men det spelar inte så stor roll. Antingen skriver Donner på ett vettigt sätt om detta, men Mazzarella förbigår det. Eller så gör han det inte, och då är det en skandal, som Mazzarella rimligen borde göra oss uppmärksamma på.

Men nu blir det som det blir: Mannerheim skrivs fram som en lite knepig gammaldags machosoldat. Men inte som den massmördare och krigsförbrytare han var.
Det är historieförfalskning genom tyst utelämnande.

Ni kan läsa andra, mer, ska vi säga, uttömmande texter här. Och här.