Snilledille

En bit i dagens Ab, ännu ej på nätet.


Sänk a-kassan så sänker ni arbetslösheten! Det tvingar folk att söka jobb under deras kvalifikationer. En revisor idag tar ju kanske hellre a-kassa än jobbar som ekonomiassistent.
Det påstod ekonomipristagaren Thomas J Sargent i torsdagens Rapport.
Så fick Anders Borg hösta in beröm för regeringens a-kassesänkning.
Och visst ser det logiskt ut på pappret. Sänkt a-kassa kan naturligtvis pressa folk att söka fler illa betalda jobb. Man måste ju äta.
Men det finns numera en del svensk empirisk forskning som tyder på att det inte spelar så stor roll hur många jobb man söker (Bolinder 2006; Milton 1998). Avgörande är istället tillgången till jobb.
Men det som får mig att riktigt undra om Sargent verkligen är bekant med den svenska arbetsmarknaden är hans exempel. Maximal a-kassa är ju idag 14 960 kr före skatt. Mycket få yrken har så låga ingångslöner. Ja, ett 18-årigt cafébiträde kan ligga på 14 000, men så fort vi börjar prata om vårdbiträden och personliga assistenter är vi uppe på över 16000. Och hur många nybakta cafébiträden till behöver vi?
Enligt fackförbundet Unionen ska Sargents påhittade ekonomiassistent i verkligheten tjäna mellan 22 600 och 27 900, främst beroendet på kvalifikationer. En ”överkvalificerad” revisor bör alltså utan vidare hamna i det övre skiktet.
Skulle, alltså, vår käre revisor hellre rulla tummarna på arbetsförmedlingen för a-kassa, än att ta det där assistentjobbet för 11-12 000 mer?
Det ska man nog vara nobelpristagare för att tro.